Framme! Mer död än levande men ändå framme. Jag har inte fått mitt stora psykbryt än, jag väntar spänt på det. Har en förmåga att få sådana på helt fel plats vid helt fel tillfälle så förväntar mig inte att det här kommer att bli annorlunda.
Nåväl, Nairobi. Hittills har jag inte orkat ta mig så långt från mitt hostel. Men ur smogen och i fjärran såg jag skyskrapor. I brunt. Kolonialbrunt. Eftersom Nairobi också täcks av smog så får hela staden en viss... suddig känsla. Jakarandaträden håller på att tappa sina blad, det är lilla regnperioden. Lera. Som att försöka titta på sig själv i en immig spegel.
Eller så är det sömnbristen.
På min lilla promenad som jag gick blev jag förföljd av en man med klohänder. Han bodde i slummen och ville att jag skulle bli hans fru. Han gick faktiskt när jag sa åt honom. Cred för det.
Det luktar Afrika. Så klart. Alla länder jag har varit i i Afrika luktar i princip samma sak. Värme, smuts, sött, kvalmigt. Afrika.
Nu ska jag lägga mig och läsa och hoppas att det blir sovdags snart. Imorgon ska jag ta tag i mitt liv.
No comments:
Post a Comment